Arbetet med verkkommentarerna som är samlade i verkregisteret på vår hemsida startade 2005. Samlingen innehåller nu hela 501 verk av 104 kompositörer. KammarmusikNytt har varit i kontakt med den dedikerade författaren till kommentarerna, som även är styrelsemedlem i Lunds Kammarmusiksällskap. Detta med frågor om hans unika gärning, om hur arbetet en gång började och vem som är hans favoritkompositör. 

_____________

Hej Yngve, hur kommer det sig att du började skriva verkkommentarer? 

Det började med att jag laddade ned ett mycket enkelt notskrivningsprogram, som jag inte visste hur jag skulle utnyttja. Eftersom jag inte har någon kompositorisk talang beslöt jag slutligen att börja skriva ned temana i mina favoritverk. Dessa kompletterades sedan med smärre kommentarer. Det var alltså från början ett sätt för mig att få struktur i mitt eget lyssnande. 

Hur utvecklades arbetet vidare? 

När jag letade efter riktiga guider om kammarmusik på svenska hittade jag inga. Jag hade hoppats hitta något liknande som Folke H. Törnbloms fantastiska Symfoniboken. På tyska och engelska fanns det dock en hel del, men mycket sällan med notexempel. Efter hand fick jag blodad tand och försökte fylla den svenska luckan med eget material. När jag sedan, 2011, valdes in i styrelsen för Lunds Kammarmusiksällskap fick jag direkt användning för många av mina kommentarer. Inför varje spelafton gör vi ett utskick med en påminnelse till våra medlemmar, som också innehåller kommentarer om verk som ska spelas. På så sätt fick jag ett incitament att skriva nya kommentarer till verk som jag inte redan hade skrivit om. 

Magle Konserthus i Lund där Kammarmusiksällskapet arrangerar konserter. Foto: Privat.

Det är ju en gedigen samling… Hur många verkkommentarer är registret uppe i nu? 

Den 9 november utökades samlingen med 16 verk och är nu uppe i 501 stycken. Tyvärr finns det endast 45 verk av kvinnor. Antalet kompositörer är 104 stycken varav 18 är kvinnor. I vårt nutida samhälle är det säkert en betydligt större andel kvinnor bland tonsättarna, kanske 50-50. Förhoppningsvis kan vi en gång i framtiden kommentera verk utan att det ska finnas anledning att betona könet på tonsättaren.

Hur väljer du ut verken som du kommenterar? 

Under de första åren var det de personliga favoriterna. När Kammarmusikförbundet 2012, tack vare Eva Granstedt, var vänlig nog att lägga ut kommentarerna på hemsidan, ville jag bredda utbudet till sådant som jag visste var allmänt spelat. Under åren har även upptäckter av verk av mindre kända tonsättare kommit med, när jag efter avlyssning funnit dem ha fantastiska kvaliteter. Men svårighet att få tag i partitur har gjort att jag ibland fått avstå från presumtiva kandidater. Det kan vara fråga om partitur som inte ens finns i svenska samlingar – åtminstone har de inte gått att fjärrlåna från nordiska bibliotek. Det är en av orsakerna till att tonsättare som varit döda i 70 år är överrepresenterade. Men jag skulle ljuga om jag påstår att det är enda anledningen till att en hel del kända namn saknas i kommentarerna. Jag är ju en gammal man och säkert mycket konservativ i min musiksmak. Jag kan därför inte avstå från att berätta en anekdot om en annan mossbelupen person. Som gammal jazzdiggare väljer jag ett exempel från jazzen. Bassisten och komponisten Charles Mingus (1922-79) var en av de stora jazzmodernisterna. Men även för honom fanns det gränser. Efter att ha hört en jazzmusiker improvisera i så kallad fri stil, alltså jazz som saknar regler och fasta harmonier att improvisera kring, brast han ut i följande ordalag: ”You can’t improvise on nothin’, man. You gotta improvise on sometin’.”

Har du någon favoritkompositör? 

Det finns många men ska jag nämna endast en blir det nog Brahms. Han är också unik i min text genom att samtliga av hans 25 verk är behandlade. Hans violinsonat op. 78, Pianotrion op. 8, Horntrion op. 40, Pianokvartetten op. 25, pianokvintetten op. 34 och klarinettkvintetten op. 115 kommer alltid att följa mig i livet. 

Yngve vid sitt arbetsbord. Foto: Privat.

Vad är det som är så speciellt med Brahms? 

Jag brukar likna honom vid ett smakfullt vin, som blir bättre för varje klunk. Brahms är aldrig insmickrande, aldrig någonsin banal, och det har även för mig funnits verk som det tagit mig lång tid att älska. Visserligen ska man kanske inte blanda in person och verk, men musiken blir ju inte sämre av att man vet att det var en i grunden sympatisk människa som skapat den. Brahms sparkade aldrig nedåt. När han var otrevlig, och det kunde han vara, var det mot dem som var hans jämlikar. 

Hur pass unik är din gärning? Finns det någon annan som gör liknande verkregister i Sverige eller världen? 

Möjligen kan de många notexempel, säkert minst 5000, vara unika i sammanhanget. De är dessutom alla skrivna för hand och inte kopierade.  Men jag har förstått att det numera är ute med notexempel. Bokförlagen vill inte ha dem, de anses vara elitistiska och skrämma bort publiken. För mig är de helt nödvändiga. Likt schablonuppfattningen om bilder, säger de mer än tusen ord. Genom att inte ge hela notbilden utan bara melodistämman hoppas jag att notexemplen inte ska skrämma bort någon. Dessutom tror jag att det i kammarmusikföreningarna finns många som är notkunniga. De som med sin stora kunskap och översikt skulle kunna skriva en kammarmusikguide av format och kvalitet, alltså musikvetare av facket, vill i allmänhet ha betalt för sitt arbete. Och då är ämnet på tok för smalt; det finns alltför få människor som är intresserade av resultatet. Därför är det nog bara nördar som jag, som håller på med sådant arbete

Hur har responsen varit på dina verkkommentarer genom åren?

Ganska sparsam. Men jag beklagar mig inte. Jag skriver egentligen för mig själv och inte för en bestämd målgrupp. Jag har ett oerhört stor utbyte själv av skrivandet, som ju tvingar mig att tränga in i ett verk på ett helt annat sätt än om jag bara hade lyssnat. Mycket som jag inte reflekterat över avslöjas vid partiturstudier. För en musiker eller musikvetare av facket är kommentarerna naturligtvis bara ett skrap på ytan, och för en amatörlyssnare kan de kanske rent av verka alltför detaljrika och terminologispäckade. En mycket positiv kommentar fick jag tidigt av Per Nyrén som var den som tyckte att jag skulle kontakta Kammarmusikförbundet. Han skrev även en vänlig introduktion där han kallade kommentarerna en guldgruva för kammarmusikarrangörer. En mycket överraskande kommentar fick jag för något år sedan av översättaren Ylva Mörk, som behövde en svensk översättning av några rader av Stefan George i en bok på engelska som hon översatte. Hon googlar och får träff på mina kommentarer om Arnold Schönbergs stråkkvartett nr 2. Där har jag översatt Georges dikt Entrückung, som Schönberg använder i sångstämman i sista satsen. Att en yrkesöversättare vill använda sig av mina amatörrader var naturligtvis mycket glädjande.

Brukar du få tips på verk att skriva om från andra? 

Inte många, men det hade varit roligt med flera tipsare. Mycket hänger dock på att få tag i ett partitur. Jag är sällan villig att köpa partitur om musiken inte är särskilt intressant för mig. Eva Öhrström har gett mig tips om kvinnliga tonsättare som Beach, Bonis, Chaminade, Farrenc, Le Beau, Pejacevic och Smyth. Att lyssna på radions Klassisk förmiddag har gett mig många nya bekantskaper, tonsättare som bara var namn för mig eller som jag aldrig ens hört talas om. 

Vilka verk jobbar du med nu?

Schumanns Dichterliebe. Det är en riktig utmaning. Här handlar det ju inte bara om musiken, som är helt underbar, utan också om det litterära underlaget. Jag har försökt att översätta Heines dikter till svenska och det är inte lätt, eftersom jag vill ha samma språkliga rytm på svenska som i originalet. Naturligtvis försöker jag inte rimma.

Hur använder sig kammarmusikföreningarna ute i landet av dina verkkommentarer? 

Det vet jag inte, eftersom de inte har någon skyldighet att meddela mig. Tanken är ju att kommentareran ska vara fritt tillgängliga att användas direkt mot uppgivande av källan. Kommentarerna kan naturligtvis även användas för att på ett snabbt sätt få tag på fakta för att skriva egna texter.

Publikplatser i covid-tider. Foto: Jonas Linse

Som sagt, du är ju även styrelseledamot i Lunds Kammarmusiksällskap. Hur har covid-19 drabbat er under året? 

I våras ställde vi in vår sista spelafton. Den näst sista, med Marmén Quartet, hade bara cirka 70 i publiken, i stället för de cirka 200 som vi väntat oss. Under pågående säsong, 2020-21, skulle vi ha 5 spelaftnar nu i höst. Alla utom en har ställts in. Albion Quartet dubblerade sin konsert den 12 oktober vilket gjorde att vi fick sammanlagt 70 besökare. 3 av de inställda konserterna har genom tillmötesgående från artisterna kunnat flyttas till hösten 2021. Det är klart att vi gör förluster, eventuellt kan en del komma att ersättas i efterhand. Men de stora förlorarna är naturligtvis musikerna.

Har Kammarmusiksällskapet funderat på att livestreama konserterna? Och hur resonerar ni i så fall kring en sådan möjlighet?

Nej, det har vi inte. Men det beror nog inte på någon principiell ovilja, utan på att ingen i styrelsen är bekväm med tekniken. Och jag antar att det skulle vara förenat med avsevärda kostnader…

När räknar ni med att arrangera nästa konsert och vilka spelar?  

Enligt vårt generalprogram står sex spelaftnar på tur under våren. Den första är den 18 januari med Musica Vitae och ett program som de kallar Rokoko. Där är Daniel Tengberg solist. Ett av verken, Pulcinellasviten, finns med bland kommentarerna. Den brukar också kallas Suite Italienne.

Vad fint att vi fick ställa några frågor till dig Yngve, är det något du vill tillägga? 

Jag vill gärna passa på att tacka Bo Öhrman, som lade ut de första 250 verkkommentarerna på hemsidan och Ingmar Höglund som förtjänstfullt fortsatte arbetet. Även tack till Vanessa Labañino på kansliet som gjort den nya fina översikts-layouten. De har alla fått göra det tråkiga arbetet, medan jag har haft allt det roliga. 

Berättat för Jörgen Wade.

Yngve utanför ingången till Magle Konserthus. Foto: Privat

Kort om Yngve:
Har varit lärare i kemi, biologi och naturkunskap. I sin ungdom spelade han trumpet på amatör­nivå, mest jazz. Under universitetsåren i Lund spelade han oboe, i Akademiska kapellet. Efter pensio­neringen läste Yngve musikvetenskap i Lund och en kurs i formlära på Musikhögskolan i Malmö. Han saknade en kammarmusikhandledning på svenska och insåg till sist att han var tvungen att skriva sådana verkkommentar på egen hand. Sedan 2011 är han styrelse­ledamot i Lunds kammarmusiksällskap.

Några förnämliga guider som varit till stor nytta i arbetet med verkkommentarerna: Harenberg Kammermusikführer, Reclams Kammermusikführer och Cobbett’s Cyclopedic survey of Chamber Music. 

Till verkkommentarerna

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.  Lär dig mer