I Psaltarens 150:e psalm, uppmanas vi att lova Herren med ”basunklang… psaltare (ett slags harpa) och harpa… puka och dans… strängaspel och pipa… med ljudande och klingande cymbaler.” Musik har alltså alltid varit en viktig del av gudstjänsten. I Immanuelskyrkan i Stockholm utgör också musiken en särskilt stor del av verksamheten. I februari besökte KammarmusikNytts Calle Friedner kyrkan och samtalade med Kristina Åkesson, som är ansvarig för musikverksamheten. 

Immanuelskyrkan i Stockholm är medlem i Kammarmusikförbundet och störst inom Equmeniakyrkan. Kyrkan är en sammanslagning av Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, alla med musiktraditioner. Fram till 2011 drevs Immanuelskyrkan enbart av Missionskyrkan. Kristina Åkesson är ansvarig för musikverksamheten, som hon menar alltid har varit stor. 


Kristina Åkesson.

– All vår musikverksamhet strävar ju mot gudstjänsten. Vi har en väldigt bred musikverksamhet. Vi har försökt att få in många olika genrer i gudstjänsterna, som alla präglas av mycket musik, berättar Kristina Åkesson.

Generellt sett är folk mer sekulariserade idag än tidigare generationer. Det finns inte samma behov att höra Guds ord förkunnas, men dagens människor har säkert samma behov av musikupplevelser, som man alltid haft. Använder kyrkan då musiken för locka människor att komma till kyrkan? 

– Ja, som all verksamhet. Vi har ju mycket konserter. Jag menar att musiken är Guds eget språk och talar direkt till människorna. Den behöver inte ha ord, även om musiken förstås också kan ha det till exempel i körmusik. Psalmsång och annan musik har betytt hur mycket som helst genom tiderna. Musiken är viktig för människors liv, tro och teologi, framhåller Kristina Åkesson.

Musiken en del av gudstjänsten

Antalet pastorer är bara hälften så många som de som sysslar med musiken i Immanuelskyrkan. Få i musikpersonalen är visserligen heltidsanställda, men ytligt sett kan man få intrycket att musikverksamheten håller på att ersätta religionen i kyrkan. Det tror nu inte Kristina Åkesson: 

– Musiken är en del av religionsutövningen.

Sex körer, ett brassband och ett storband kan Immanuelskyrkan visa upp, plus en spektakulär orgel vid sidan om nattvardsbordet. Konsertverksamheten är också intensiv. Periodvis ges konserter flera gånger i veckan, om man räknar in de konserter, där musikskolans elever medverkar. Sedan kan särskilda satsningar göras, som då speglar det mesta av musikverksamheten. Under Stockholms kulturnatt, den 18 april, ger kyrkan hela åtta konserter mellan klockan 18 och 24. 

Tidigare kunde vissa frikyrkor lista sådant som ansågs vara syndigt eller åtminstone opassande. Flera samfund ansåg till exempel att jazzmusik var syndigt (utom när Louis Armstrong sjöng den högst religiösa sången ”Nobody Knows the Trouble I see”). Idag är man vidsyntare, vilket återspeglar sig i det faktum att Immanuelskyrkan har ett eget storband.

Alla genrer passar

Jag tycker inte att det finns någon opassande musik i gudstjänsten, om det inte är så, att den i text och annat vänder sig från kyrkan. Men jag tycker inte att det finns någon genre som bör hållas utanför gudstjänsten, säger Kristina Åkesson. 


Ellinor Skagegård föreläste om Fanny Mendelssohn.

Rent religiös musik hör självfallet hemma i kyrkan, men en stor del av den musik som framförs i Immanuelskyrkan är profan, som en av de senaste konserterna som innehöll romanser och pianomusik av Felix Mendelssohns högt begåvade syster Fanny och som  introducerades av Ellinor Skageård. Ellinor Skagegård kom i höstas ut med en bok om Fanny Mendelssohn, ”För dig ska musiken bara vara ett smycke”. Sångerna framfördes av elever från musikskolan, och vid pianot satt Solveig Wikman – det blev till en ”folkbildningskonsert”, skulle man kunna säga. Profan musik är alltså inget problem, tycker Kristina Åkesson. Det är ju på senare tid man har gjort skillnad på profan och sakral musik. Musiken i den här konserten handlade mycket om kärlek, sorg och smärta. Vad kan vara fel med det?

– Musiken står ju för något gott i samhället och kyrkan vill stå för något gott, så därför hör den hemma här, säger Kristina Åkesson. Det finns mycket i den profana musiken som är relevant för oss även i kyrkan.

Omfattande musikutbildning

Immanuelskyrkan bedriver alltså även musikutbildning, en musikskola där en sångakademi ingår. Utbildningen skiljer sig kanske inte så mycket från den som bedrivs i den kommunala kulturskolan, förutom att kyrkan inte bara har barn och unga som elever utan även vuxna. Immanuelskyrkan håller också sommarkurser. Undervisningsnivån varierar, några är nybörjare på ett instrument, andra sjunger i kör och vill utveckla sina röster, det erbjuds kurser i solosång och dessutom är förstås ensembleverksamheten en form av utbildning.

Immanuelskyrkans orgel.

I år är det hundra år sedan Gunno Södersten föddes. Han var verksam i Immanuelskyrkan som kyrkomusiker, bland annat som organist men också som tonsättare, det var han som startade Immanuelskyrkans musikskola. Gunno Södersten kom att betyda mycket för musiken och blev också känd långt utanför kyrkan. Idag samarbetar kyrkan med andra Equmeniakyrkor men även andra samfund. Ska ett större verk framföras används orkestermusiker från olika sammanhang i Stockholm.

Den stora musikverksamheten måste finansieras och det sker huvudsakligen via församlingen. Musikskolan är självbärande genom de deltagaravgifter som eleverna betalar. Och intrycket är att intresset för musikverksamheten i Immanuelskyrkan ökar.

– Vi har omkring 250 elever. Jag har själv startat en kammarkör, och det har varit ett jättefint intresse för den. Brassensemblen har också utökats de senaste åren. Vi har haft goda ledare. Ett problem i dagens samhälle är nog ändå att man inte har samma ro och tålamod att lära sig det hantverk som det innebär att behärska ett instrument. Det finns så mycket annat som drar och barn och unga förväntar sig en ”quick fix” nu för tiden. Fast några av våra elever har gått vidare till musikhögskola, berättar Kristina Åkesson.

Text och bild: Calle Friedner

Sångsolisterna vid konserten med Fanny Mendelssohns musik, tillsammans med pianisten Solveig Wikman, nr 2 från vänster.

Intervjun med Kristina Åkesson och besöket i Immanuelskyrkan ägde rum i februari. Med tanke på utvecklingen av Covid-19 är det ovisst om Stockholm Kulturnatt kommer att genomföras. Vid tidpunkten för denna artikels publicering har kyrkan stängt sin verksamhet (Reds. anm).

Mer om musiken i Immanuelkyrkan i Stockholm kan du hitta på www.immanuel.se/musik-kultur/musik.

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.  Lär dig mer